Gästblogg: Omslagsdarwinism

Det här inlägget är det sista från gästbloggaren Marcus Stenberg som i vanliga fall bloggar på Marcusbiblioteket. Tusen tack för inhoppet!

På Project Gutenbergs hemsida går det att ladda hem hundratals klassiker i eboksformat där upphovsrätten gått ut. Varför ska jag köpa Anna Sewells “Black beauty” när jag lika gärna läsa den gratis på läsplattan eller skriva ut den i smyg på jobbet eller på skolans skrivare? Svaret är: omslaget.
Kristina Lundblad skriver i sin avhandling ”Om betydelsen av böckers utseende” om hur boken kring 1860 gick från att vara en text till att bli en handelsvara. Då börjar förlagen binda och formge omslagen, tidigare har det varit upp till varje bokköpare att ge boken det omslag de hade råd att köpa hos bokbindaren och även där var omslagen en rätt så anonym historia vars främsta funktion var att skydda pappret. Efter 1860 flyttade författarens namn och bokens titel från ryggen och vidare till omslagen. Även illustrationer började dyka upp på omslagen och resten är historia.

Men på något märkligt sätt har läsplattornas framfart tagit oss tillbaka till tiden innan 1860. Alla som sett ett “omslag” till en bok för läsplatta vet att det oftast är en rätt trist syn.
De fysiska böckerna av papper måste också de förhålla sig till den digitala världen som handelsplats och inte bara som ett sätt att läsa. Nätbokhandeln ökar i omsättning och boklådorna minskar i omsättning. Internetlådorna har idag ca. 36% av bokmarknaden. Det är alltså fler och fler som väljer vilken bok de vill läsa på digital väg. Det är något som börjar märkas i bokformgivningen, ett omslag ska fungera inte bara i fysisk form på en bokhandels hyllor utan även i frimärksstorlek på en smartphone eller laptopskärm. En formgivare som lyckas bra med det är Sara R. Acedo. Hon gör omslag med drömska och samtidigt grafiskt tydliga fotografier, ofta handskrivna typsnitt och alltid typografi som är supertydlig utan att skrika. Hennes omslag går att förminska extremt mycket samtidigt som de fortfarande är tilltalande och säljande.

Det går även att se att hantverket kring boktillverkning värderas mer och mer. Bibliofil-utgåvor, begränsade upplagor, nya tekniska sätt att göra böcker på blir argument för att betala för de klassiker vars texter är gratis.

Rosa Liksoms ”Kupé Nr. 6” formgavs av Nina Leino och fick färgade sidkanter, en uppdaterad version av den förgyllning av sidkanterna som fanns förr. Formgivaren Lars Sundh klädde Andres Lokko-boxen med skotskrutigt tyg. Klassikerförlaget Penguin anlitade Jillian Tamaki som broderade omslag som sedan fotograferades av och tillverkades med relief så att läsaren skulle kunna känna broderingens upphöjningar på omslagspappret.

Kristina Lundbland använder sig inte av dessa exempel men skriver om det ”haptiska seendet” i sin avhandling vilket stämmer in rätt bra på denna designfest. Allt i bokhandeln som kan locka en konsument och potentiell läsare till att röra vid en bok gör den också mer benägen att i slutändan köpa den. När jag ser Jillian Tamakis arbete med sina broderade omslag vill jag definitivt både röra, äga och läsa texterna bakom omslagen. På samma sätt mp3-filen fick vinylskivorna att göra comeback tror jag vi ska tacka epub-böckerna för all fin formgivning som kommer nu. Vilket som blir det första specialgjorda eboksomslaget som får oss omslagsentusiaster att hoppa till framför våra skärmar återstår däremot att se.