Foto: Maria Nygård
I maj gästas Bokhora av Bokbabbel. Hungrig läsare, fantastisk och fanatisk:
Kan man ha läsning som hobby?
Jag läser mycket. Det vet ni säkert, om ni tittat in på min blogg eller kanske följt mitt pladder på Twitter. Drygt 150 böcker i året blir det, alltså mer än tio böcker per månad. Och ja, jag läser väldigt snabbt och mycket även jämfört med de flesta bokbloggare. Är lite extrem sådär.
Men jag vet inte. Ibland får jag känslan av att det inte är riktigt okej att ha läsning som hobby. Visst är det ju ”fint” med litteratur, men för de allra flesta verkar det vara något som man gör – nästan bör göra – enbart vid sidan om. Om och när man får tid över. På semestern förstås, under mellandagarna läser man kanske julklappsboken man fick och så har man någon bok uppslagen på nattduksbordet som man läser i då och då. Utöver det: nada. Läsning är för dessa människor en förströelse när det inte finns något annat att göra. Inte något man tar sig tid för, något man kallar en hobby. Hobbyn ska ju vara aktiva saker: yoga, fotboll, matlagning, kanske stickande. Säger man att ens hobby är läsning så blir en följdfråga nästan automatisk: ”Jaha, men annars då?”
Fast jag tror att jag har kommit förbi det där nu. Med bloggen i ryggen kan jag glatt säga att läsning är det jag väljer att ägna min fritid åt.
”Men annars då?”
”Vadå annars?”
/Jessica Andersin
19 kommentarer
Klart att läsning kan var en hobby.
Jag har precis börjat säga det själv – efter att en kollega som läser mycket sa så.
Men jag läser inte alls så mycket som du, ”bara” drygt 50 böcker om året.
Mängden spelar ju ingen roll (och drygt 50 är ju redan mycket, det är mer än en i veckan!), utan inställningen! Att man själv ser på det som en hobby
Klart det kan vara en hobby. Min allra största… Sällan jag trivs så bra som när jag sitter försjunken i en bra bok :)
Nej just det!
Min hobby nr 1 är läsning. Visst får man lite förundrade ögonkast då man berTtar det åt oinvigda, men det får man tåla :) Kanske man borde börja kommentera andras hobbyn med att fråga: fotboll- ”men annars då”.
Haha, det vore verkligen något! Vem hänger på?
Visst kan man ha det som hobby. Jag säger alltid läsning som ett av mina intressen.
Det här inlägget togs upp i den låsta FB-gruppen för finska bokbloggare och då nämndes bl.a. att det på typ 70-talet var coolt att i Mina vänner-böckerna ange läsning som en av sina hobbyn. Det var det nog inte mera på 90-talet (men jag gjorde det i alla fall)
Klart det är en hobby. Det säger jag alltid. Och det är ju inte bara det att jag läser många böcker, jag läser ju om böcker också. Det är ett intresse, en hobbby att hålla sig lite uppdaterad även om det inte är en genre man gillar eller läser så mycket av.
Bra poäng det där med att också läsa OM böcker (eller se på Babel, gå på bokmässor etc.)!
Nä, läsning är inte en hobby för mig. Läsning är betydligt viktigare än så. Nästan som att andas, ju!
Dessutom kan jag inte låta bli att tycka att läsning är ganska ädelt och därför bättre än många av de saker jag annars gör på min fritid (springa, se tv-serier osv).
Fast visst kan det vara en hobby!
Ja tv-serietittande klassas nog ännu mindre än en hobby än läsande tror jag? Kanske det är det passiva som folk vänder sig emot – även om jag inte anser att läsning är passivt
Läsning är en hobby OCH ett sätt att leva. Utan böcker skulle i alla fall jag dö.
Det skulle i så fall vara ett väldigt tomt och torftigt liv ja
Nu har jag just suttit en lång stund, i solnedgången, på balkongen och läst. Johanna Ekströms ”Om man håller sig i solen” är det jag läser. Läsning är allt för mig – hobby, rekreation, terapi, sällskap, ja rent av livet. Precis som Wiolen skulle jag dö utan böcker, precis som L säger är läsning nästan som att andas.
Jag andas bokstäver!
Låter som en underbar kväll!
Den där frågan kommer man nog aldrig undan. Jag handarbetar en hel del och så läser jag en bok eller två i månaden. Jag tycker detta räcker gott som hobby men jag får frågan:
Tränar du något?
Det räcker aldrig vad man än gör. Det är bara att slappna av och göra det man tycker är roligt. De andra är bara avundsjuka eller nått…
Det är underligt och sorgligt att det där med hobbyn ska vara så himla prestationsinriktat, i stället för att vara just den avslappnande sysselsättning den är tänkt att vara