Mmm, tågläsning, som Homer Simpson skulle ha sagt. Jag åkte från Karlskoga nu på morgonen. Tyst vagn. Det gick nästan. (Hej du affärsman som själv ringde upp arbetskontakter och uttalat ”pratade tyst” för att du satt i en tyst kupé. Suck. Det funkar ju inte så, va?) En timmes extra restid pga det urspårade tåget vid Södra station. Allt detta gjorde att jag hann börja och avsluta Gayle Formans ”Just one year”, fortsättningen på ”Just one day”.
(Kort skrivpaus medan jag läser min text om ”Just one day”.
Okej, färdig.)
”Just one year” handlar om Willems år från dagen i Paris tillsammans med Allyson och vad som sen händer honom fram till dagen som avslutade ”Just one day”.
Tyvärr tycker jag den här fortsättningen är lite blek. Framförallt Willem. Han är en person med mycket integritet och det är som att Gayle Forman inte ens själv har kommit innanför hans mur. Undanglidande och vag, och jag tycker aldrig jag får någon riktig kläm på honom. Han reser hit och dit och gör ditt och datt, och jag hastar efter men undrar när det och han och allt ska börja på riktigt? Att Gayle Forman serverar en blandning av diverse resor och händelser för honom hjälper inte, för jag tycker även att brist på plot är ett problem här. Det blir som varken hackat eller malet. Och eftersom jag vet hur det går i ”Just one day” så kan jag inte undgå att hela tiden ha det som ett mål, vänta in den händelsen, försöka beräkna hur mycket som kan hända före och efter.
Hon har inte lyckats fylla ”Just one year” med tillräckligt mycket självständigt gottigt för att den ska stå på egna ben i väntan på ”Just one day”-dagen, och helhetsintrycket blir därför lite tveksamt.
Kanske skulle det ha räckt med bara en bok om Allyson, eller att försöka mixa ihop dessa två historier till en? Nu är ettan bra, men tvåan är för tunn och skissig.
Däremot får jag en stor reselängtan, precis som med ettan. Det är väldigt starkt i båda, lusten att snabbt packa ihop en ryggsäck och ge sig iväg. Vill bara duscha av mig Karlskoga-resdammet först.
4 kommentarer
Läser första boken just nu, men det kommer så himla många måsten mellan. Hoppas hinna ägna mig åt den ordentligt snart. Men snart betyder nog tyo 27e december…
jag tänkte kommentera tyst vagn. Jag har slutat med detta… Jag fick en känsla att många köper tyst plats biljet när inte finns några andra platser tillgängliga och då är det bättre att sitta på vanligt plats och sluta irritera si att folk pratar. Annars rekommenderar jag 1:a klass på tåget. Där är det ofta tystare än i tyst vagn, och det går ofta att hitta biljett billigare än för 2:a klass. Allafall när det gäller tåg mellan Göteborg och Stockholm.
Ja, 1:a klass är ofta tystare av bara farten. Ska nog i fortsättningen försöka få till det.
Jag brukar inte dra mig för att säga till folk som pladdrar obekymrat i tyst vagn. Det hjälper för det mesta.(Och som bonus får man i regel en massa tacksamma blickar från sina artigare medresenärer.)