I bästa fall.
En sak jag lärt mig senaste veckan är iallafall att greppet att ha en bok som huvudperson inte är lyckat. Don’t try it at home! Det blir så torrt och livlöst. ”Mitt liv som bok” av Paul Desalmand. Det började bra, men det gick snabbt utför. Och som det rullade på utför sen i denna boks ”liv” från skapande till ”död”. Blev en helt meningslös roman faktiskt.
Jag ska bokcirkla om den om några veckor. Vi brukar ha så olika uppfattningar, men den här har jag svårt se att någon enda i gruppen ska tycka är mer än på sin höjd ”puttrig” eller ”trevlig”. Ungefär som såna där böcker med samlade visdomar. Vad har man såna till? Vem läser dem? Hur? Slår man upp en sida på måfå varje dag och liksom ahaaa, klokt, och sen glömmer man den där visdomen efter fem minuter.
”Mitt liv som bok” är ungefär så. Klok och säger små sanningar på sina ställen, men däremellan? Meningslös. Snabbglömd. Inget att lägga tid på.
På Ordfronts förlagssida läser jag detta omdöme: “En underbar stilövning.”
Stilövning! Herregud. Det är ett ord som för mig är lika avskräckande som mustig, skröna, familjesaga och rolig. Jag springer åt andra hållet när jag får höra att romaner är något av det.
6 kommentarer
Hej!
”Man lär sig något varje dag”. Javisst!
Nu är det närmast inte dagens inlägg jag reagerar på. Nej det är informationen om gästbloggaren Marcus Stenberg jag tagit del av, och lärt mig något mer om.
MEN, nu undrar jag när jag får veta mer om er nya bokhora ÅSA? Har sökt information om henne bland uppgifterna om er bokhoror. Inte ett ord om henne ännu.
Väntar med spänning.
Jodå, Kerstin, det finns ett inlägg om henne. http://bokhora.se/2013/32289/
Tills vi får ordning på kod och diverse så vi kan lägga in mer, är det denna Åsa-presentation som gäller. Enjoy!
Jamenvisst!
I det inlägget får vi ju veta en hel del.
Hade lämnat de ”gamla” inläggen bakom mig, men nu har jag läst igen, och har lärt mig något idag också.
Tack för att du påminde mig.
Gag. Stilövning. Det ligger väl någonstans i själva begreppet att det är en övning, något man sysslar med för att utveckla sitt skrivande men inte nödvändigtvis förväntar sig att någon vill läsa? Mer än möjligtvis skrivarkurskompisar o dyl.
Exakt så!
[…] Johanna L höjer också ett ögonbryn. Hannele känner också viss tveksamhet. […]