”Äta kakan och ha den kvar” – Kristin Emilsson

Titta, en ny svensk underhållningsförfattare! Som är bra! Det är vi inte bortskämda med!

Kristin Emilssons debut heter ”Äta kakan och ha den kvar” och handlar om 39-åriga Amanda Berger. Hon är gift med Erik, jobbar som it-konsult, har villa i Bromma, två bortskämda tonårsdöttrar plus en lite äldre styvdotter, och livet är väl… tja. Det lunkar rutinartat och småtråkigt på tills hon oväntat blir uppsagd från jobbet. Hon tänker givetvis berätta det för sin högpresterande och framgångsrike man så fort som möjligt, men det rätta tillfället infinner sig aldrig den där första helgen, och sen så … Storyn i ”Äta kakan och ha den kvar” går ut på att Amanda Berger helt oplanerat befinner sig i ett fullfjädrat dubbelliv. Under veckorna har hon en lägenhet på Kungsholmen och ett jobb i en second hand-affär. Och en ung älskare. På helgerna lever hon stabilt familjeliv med ovetande man och barn i Bromma.

Det här låter ju ganska otroligt, och jag var skeptisk till om Kristin Emilsson skulle få ihop en sån historia på ett trovärdigt sätt.
Hon lyckas!
En orsak är Amandas två så vitt skilda miljöer, som jag verkligen gillar, och som Emilsson spelar ut på ett bra sätt. Det snobbiga på gränsen till överklassiga Bromma mot det ”fattigare”, vanligare Kungsholmen. Att Amanda hamnar på Kungsholmen från första början är just för att hon låtsas jobba och åker iväg varje morgon. Hon tänker bara sätta sig på ett fik och börja söka jobb. Eftersom hon inte vill råka stöta ihop med någon bekant så är allt med Östermalm och city omöjligt. Det blir det ”udda” Kungsholmen, och fiket ”Evas lilla hak”. Sen är bollen i rullning.

Jag tycker jag är snudd på proffs på underhållningslitt vid det här laget för att jag har läst så mycket i den genren. Jag började med chicklit men i takt med att jag blev äldre blev den för sockrig och tråkig i standardformatet ”en snygg man löser allt”, och karaktärerna är ju alltid kring 25-30.
Underhållningslitteratur går inte ut på att bara hitta mr Right utan kan ta upp fler aspekter och konflikter i ens liv. Karaktärerna får vara äldre och ha mer bredd också. Bra underhållningslitt är dessutom mer välskriven och litterär, och den kombinerar humor med djup. Min stora idol är Jennifer Weiner. Sophie Kinsella är också väldigt bra ibland. Och Jonathan Tropper, åh!
I Sverige finns inte så många författare som ägnar sig åt den här genren, och det finns ännu färre som gör det bra. (Man kan ju tro att det är lätt att svänga ihop en lätt underhållningsbok, men hej och hå… Den villfarelsen lever bara glada amatörer eller arroganta skribenter i.) Av den anledningen var det så kul att sluka ”Äta kakan och ha den kvar”. Handlingen förolämpar inte min intelligens, jag får ingen påtvingad så kallad ”humor” på köpet, jag älskar Stockholms-miljöerna som utnyttjas perfekt och att karaktärerna passar så bra in i dem. Och dialogen, den är ofta i ungdomsboksklass (det vill säga, bättre än vanlig svensk vuxenbok som ärligt talat sällan är så mycket att hurra för). Allting funkar. Jag ser verkligen fram emot mer av Kristin Emilsson. Och byt för guds skull inte genre, skriv inte en deckare!

Sista tillägget: JoÖ, du borde testa!