#Blog100 del 2: En omläsning

Jag läste om ”Skriet från kärnfamiljen” när jag var i Köpenhamn häromdagen (mmm Kastrup, min favvoflygplats att sitta och läsa på) och jag tyckte lite annorlunda nu jämfört med förra gången jag läste.

I) Att det var mindre ”Brommamamma” än jag mindes det

II) Att jag blev ännu argare nu än första gången jag läste

III) Att det är ännu viktigare att vi tar itu med föräldraförsäkringen en gång för alla

Det var lite skillnad för läsningen och upplevelsen tror jag, att vi numera har två barn. Vissa exempel kom närmare och vissa saker är universiella, är du i Vittangi eller Bromma. Fast jag kanske inte såg det så tydligt då när jag var barnlös. Mycket med barn kan man faktiskt föreställa sig exakt hur det är, en del saker (fast de är få) går inte alls.

En annan sak som jag tänkte på, är att den är ganska arg och ganska fostrande i tonen. Nu när jag själv har skrivit en föräldrabok och håller på med en till på liknande tema, så tänker jag extra på just den biten. Vår förra redaktör var ganska bra på att tona ner mina mest arga kapitel, hen var också förälder och varnade för att det inte gick att vara arg och mästrande, då slår målgruppen bakut. Jag kan förstå det, man vill ju inte bara skriva för kören s a s, målet måste ju vara att de inte redan frälsta får en aha-upplevelse och det går sällan att få till genom ilska och pekpinnar. Nu tycker jag att det är bra med lite tuffa tag i den här frågan, men är ju som sagt redan en frälsis.

Men åh så viktig den ändå är! För alla som står inför att bilda familj. Och Rebecka är så bra, gillar verkligen hur hon ändrat tidningen Mama t ex. Med små, subtila steg. Framåt, uppåt.