• Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Marcus

      Fotobok om bokmässan

      2020-08-19

      Marcus

      Ocean of books

      2020-08-162020-08-16

      Marcus

      När vintipsen tystas

      2020-08-062020-08-06

      Marcus

      Jag mailar min ljudboksapp

      2020-06-23

  • Bokpodden
  • Om oss
  • Recensioner
    • Recensioner

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Recensioner

      My Friend Anna: The True Story of a…

      2019-11-022019-11-02

      Recensioner

      ”Ögat” – Emma Frey Skøtt och Elin Jonsson

      2018-11-18

      Recensioner

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

      Recensioner

      ”Träd, kärlek och andra växter” – Anne Hope…

      2018-08-012018-08-01

  • Johannas senaste
    • Johanna

      Nu går vi på Potter!

      2018-01-192018-07-16

      Johanna

      Ekonom? Av alla jävla yrken i världen?

      2018-01-102018-07-16

      Johanna

      Stora problem för Adlibris i julhandeln

      2017-12-272018-07-19

      Johanna

      Beställning jag eventuellt kommer att få ångra

      2017-12-212018-07-16

      Johanna

      Samtal med vänner

      2017-12-202018-07-16

  • Peppes senaste
    • Peppe

      Pärlor för svinen

      2019-01-31

      Peppe

      Vin- och bokkulturen

      2018-12-26

      Peppe

      Maten och människan

      2018-11-21

      Peppe

      Om slutet och dödsångest och ringa sina föräldrar

      2018-11-05

      Peppe

      Kvinnor, män och bröst

      2018-09-222018-09-22

  • Marcus senaste
    • Marcus

      En trasig historia – Marie Tillman

      2020-10-112020-10-11

      Marcus

      Fotobok om bokmässan

      2020-08-19

      Marcus

      Ocean of books

      2020-08-162020-08-16

      Marcus

      När vintipsen tystas

      2020-08-062020-08-06

      Marcus

      Jag mailar min ljudboksapp

      2020-06-23

  • Bokpodden
  • Om oss

Bokhora

Läsning

”Det jag redan minns” – Mats Kempe

AV Johanna Lindbäck 2014-05-042014-05-04
2014-05-042014-05-04

Ikväll ska Michael Mortimer, det vill säga Daniel Sjölin och Jerker Virdborg, vara med på Babel. De har redan fått mycket utrymme att prata om sitt gemensamma projekt under pseuodym, om att ändra riktning och skriva något annorlunda, och inte minst om hur viktigt äventyret är för publiken och dem. (Eller hur viktigt det borde vara för publiken, enligt de två författarna?)
Jag önskar att Mats Kempe fått en del av det mediautrymmet för sin senaste novellsamling ”Det jag redan minns”, för den är också ett helt nytt äventyr och dessutom riktigt bra.

13053721_O_1Jag ledde ett samtal med honom på bokmässan i höstas så jag läste 3-4 av hans novellsamlingar inför det. Bra, pricksäkra, välskrivna. Alla kretsar kring familj, relationer och vardag. Det är liksom mycket tråkig tisdag spetsat med fina detaljer. Allt är mer lågmält än stort och dramatiskt.
Sen skulle vi läsa hans nyaste i min bokcirkel tidigare i våras. ”Det jag redan minns”. Döm om min förvåning när det visar sig att han har skrivit i en ny genre, fantasy. Och att jag tycker det är jättebra!

Han har tagit sin realistiska, vardagsförankrade stil och förlagt den på en plats som han kallar Den Animerade Staden. (Ibland känns DAS som Sundsvall, ibland som en amerikansk liten håla.)
Det känns precis som vår nutid med den lilla avvikelsen att alla noveller innehåller fantasy-element.
Ungdomarna som får frågan av en författare om de vill vara med i hans roman, och sen händer allt som han skriver om även i deras riktiga liv. De lever i romanen några månader, har ingen egen vilja.
Den kvinnliga forskaren som har observerat att olika djur går ut på ett visst ställe på en väg för att begå självmord. Djur! Och det är så många att det inte är en slump.
Killen som hyr en lägenhet och börjar hitta en urdrucken kaffekopp med rött läppstiftsavtryck på köksbordet när han kommer hem, trots att ingen annan än han har nycklar. (Just den novellen var så Murakami-sk och fin.)

När vi hade bokcirkelträff blev det så att vi satt och utbrast ”just det, den, ja!” för varje novell som någon av oss tog upp som särskilt bra.

Jag tycker lätt det blir så att man vet ungefär hur erfarna författares nya verk kommer att vara, och efter 5-6 böcker är det väl snarare en fråga om man som läsare vill få mer av samma stil. Är jag sugen på ännu en Torgny Lindgren eller Bengt Ohlsson, eller är jag färdig med dem? Jag menar inte att författare inte utvecklas, men det är inte så ofta de gör monumentala lappkast och prövar något alldeles nytt. (Och oftast är väl då det där lappkastet att de skriver en deckare?) Därför är ”Det jag redan minns” så ovanlig. Jag gissar att Mats Kempe har haft riktigt roligt när han skrev den, för jag tycker att genrebytet har gett honom en massa ny energi. ”Det jag redan minns” är verkligen ett läsäventyr i sin bästa form. Överrumplande, överraskande, lockande, rolig och mycket väl genomförd.

1 kommentar
Johanna Lindbäck

Jag kommer från Luleå men har bott i Stockholm sen 1999. Förutom att läsa massa böcker så skriver jag ungdomsböcker själv också (på Rabén&Sjögren). Du kan läsa mer om mitt skrivande och allt sånt här. Sen är jag även lärare i svenska och engelska på en gymnasieskola i Nacka utanför Stockholm.

Föregående inlägg
#blogg100 del 64: halvvägs in…
Nästa inlägg
20 snabba från Enligt O

1 kommentar

Josefine 2014-05-04 - 17:25

Å den hamnar genast i att-läsa-listan!

Reply

Kommentera Avbryt

Save my name, email, and website in this browser for the next time I comment.

Annons

bokhora på instagram

  • Vi auktionerar ut en massa signerade bcker fr Musikhjlpen Allahellip
  • Facebook
  • Instagram
  • Email
  • RSS
Footer Logo

Gå högst upp på sidan