Backa Historiskan

Hur många dokumentärer om Hitler finns det i världen? Snart är vi nere på Hitlers bagares kusins prästs hantverkares au pair. Micael Dahlén har myntat begreppet ”Mansonomics” när det gäller ekonomin kring de texter, böcker, filmer osv. som skapas kring brottslingen Charles Manson. Känns som att det skulle kunna gå att göra samma sak för Hitler. Eller svenska kungar. Eller generellt sett: män med makt. Ja, de har format vår värld. Men det har även människor med det så kallade andra könet gjort. Och ändå är det mest beväpnade män på omslagen till tidningar om historia.

När jag gick på högstadiet var jag fascinerad av fysik och läste böcker om relativitetsteorin och vad som händer när en speglar sig samtidigt som en färdas i ljusets hastighet och annat som är bra att veta som tonåring. Jag blev chockad när det visade sig att Albert Einstein kallade teorin för ”vår” teori här och var. Vart hade Mileva Marić tagit vägen i historieskrivningen om världens mest kända ekvation?

Några år senare läste jag om Mercury 13 i tidningen Darling och blev chockad över hur de kvinnor, som klarade samma tester som männen som fick åka till månen, inte bara blivit bortvalda pga sitt kön, utan även totalt bortraderade i alla historieskrivningar om rymdkapplöpningen. Dubbelfel liksom.

Varje gång jag läst någon liknande text är det sån euforisk känsla av upplysning att jag skulle stå nere på plattan och huttra i timtal om jag bara visste att någon kunde leverera något liknande till mig regelbundet för några hundringar. Och så plötsligt finns det det! (Minus den osmakliga drogmetaforen och huttrandet.)

Eva Bonde, som kom på idén till ”Historiskan” (en specialtidning som gavs ut av LRF Media) tillsammans med Jennie Lindholm 2013, samlar just nu in pengar på Kickstarter med målet att göra en tidning som ges ut 4 gånger per år.

PS. Längst ner i inlägget finns detaljerad info om hur du använder Kickstarter ifall du aldrig provat på det.

Det känns som att majoriteten av alla tidningar om historia har män med vapen på omslagen. Samtidigt som alla dessa beväpnade män har format historien känns det som att en missar otroligt mycket med så snävt fokus. Vad är det vi missar när vi bara får ta del av manshistoria?
Historieskrivningen är ju väldigt subjektiv, men uppfattas av de flesta som en solid sanning vilket ger oss en väldigt skev bild av vad historia egentligen är. Väldigt förenklat kan man säga att hälften av befolkningen går miste om en mängd av historiska förebilder av det egna könet och att vi alla går miste om en mer nyanserad, och därmed mer intressant, historia.

Du lämnade nyligen LRF Media med Historiskan, vad var det som gjorde att du ville driva detta på egen hand?
Det blev ganska snart tydligt att LRF Media inte var rätt ställe att utveckla Historiskan så som jag och min dåvarande kollega och medgrundare av Historiskan, Jennie Lindholm, hade tänkt oss. Vi hade redan från början en bild av Historiskan som ett helhetskoncept kring förmedling av kvinnors historia, där tidningen skulle vara en del av verksamheten, men förlaget delade inte vår vision.

Vad är det svåraste med att skriva om historia så att folk vill läsa?
Den största utmaningen, särskilt när det handlar om att skriva om en del av historien som inte ingår i populärhistoriska normen, är att hitta tillräckligt med material – både bild och text – för att få ihop en läsvärd artikel. Och att hitta rätt skribenter.

I båda tillfällen är det så att det oftast finns där någonstans, både dokumenten och skribenten som kan förvandla dem till en intressant artikel. Det gäller bara att leta och hitta!

Vilka favorittips har du när det gäller bra kvinnohistoria?
Jag ÄLSKAR bra biografier och memoarer. Några av mina favoriter när det gäller kvinnohistoria är ”Lee Miller – On Both Sides of the Camera” av Carolyn Burne, ”Marie Antoinette” av Antonia Fraser, ”Me – Stories of My Life” av Katharine Hepburn och ”Kvinna i dimmornas land” av Farley Mowat.

Mitt råd till de som vill fördjupa sig i kvinnohistoria är alltid: gå till närmaste bibliotek! Våra bibliotek är rena guldgruvor.

Du verkar ha ett stort socialt patos även när det gäller det praktiska kring utgivningen såsom arvoden för medarbetare och miljöaspekter. Vilka misstag är det du vill undvika?
Miljöfrågan är väldigt viktig för mig och jag kommer så vitt möjligt att alltid välja de mest miljövänliga utvägarna.

Och vad gäller arvoden… Det pratas mycket om tidningsdöd och en mediebransch i kris. Men jag är fullt och fast övertygad om att väldigt många förlag och mediehus själva skapar eller åtminstone påskyndar denna tidningsdöd genom att konsekvent fokusera på största möjliga vinstmarginal istället för att värna om medarbetare och kvalitet. Denna växande trend att skära ner på personal, att förvänta sig att alla ska kunna göra allt och att allt färre medarbetare ska kunna utföra allt mer jobb utan att det påverkar kvalitet och arbetsmoral tycker jag är helt vansinnig.
Det straffar sig att behandla sina medarbetare som slit- och slängvaror och det misstaget tänker jag definitivt undvika. Jag tror på respekt och lyhördhet. Jag tror på att omge mig med människor som är bra på det de gör och tycker om att göra det. Och jag tror på att ge ordentligt betalt för ett väl utfört arbete.

Kommer alla skribenter i tidningen vara historiker?
Nej.

Finns det något du vill ändra på i upplägget när du jämför specialtidningen i Allt om historias regi med den nya satsningen?
I det specialnummer som gjordes på LRF Media var vi ganska hårt bundna av en budget och var tex tvungna att återanvända en del material från de andra historietidningarna. Jag skulle gärna se en större spridning på samhällsgrupper och etnicitet samt fler ”bovar”. Poängen med Historiskan är ju att lyfta fram alla sorters kvinnor. Jag skulle också vilja lyfta fram mer HBTQ-historia.

Att skriva utifrån ett feministiskt perspektiv verkar alltid reta upp många män. Har du fått många arga mail från pensionerade historielärare?
Faktiskt inte! Precis i början dök det upp några kommentarer på temat ”jaha, ska vi nu skriva om hela historien bara för att göra feministerna nöjda” men annars har det varit förvånansvärt tyst på den fronten.

Kommer du eller Historiskan vara närvarande på bokmässan på något sätt?
Tyvärr inte i år. Men jag hoppas att Historiskan är på plats nästa år!

Jag läste en gammal intervju där du önskade att du skulle göra omslag med Frida Kahlo i framtiden, blir det Frida Kahlo på omslaget till första numret om insamlingen lyckas?
Det är inte helt omöjligt, men jag har en annan omslagsidé som jag inte vill avslöja riktigt än. Om den funkar tror jag att det kan bli ett väldigt uppseendeväckande omslag i historiehyllan.

Här backar du projektet: www.kickstarter.com/projects/808029134/historiskan-swedens-first-womens-history-magazine
Historiskans hemsida: www.historiskan.se

Det är enkelt att backa projektet och dessutom får du något för det. Såhär gör du: 1. Gå in på Kickstarter. 2. Välj ”Back this project” 3. Välj hur mycket du vill ge och vad du vill ha för belöning/reward. 4. Skapa användarnamn. 5. Klart. Nu är det bara att sprida ordet om Historiskan och hoppas att målet för insamlingen nås. Om insamlingsmålet inte nås så dras inga pengar från ditt kort. Om insamlingsmålet nås dras pengarna den 30/9 20:00 då insamlingen är klar. Du kan alltså backa Historiskan redan idag även om du t.ex. får lön först senare denna månad.