Malin bloggar vidare. Läs mer om henne här. Fler gästbloggsinlägg hittar du här.
Glasvingar
”Gå sa jag
och dog
när du gick”
Dessa tre rader inleder Nina Quists diktbok ”Glasvingar” och när jag läser raderna för första gången så slänger jag bort boken, hoppar upp i fönstret och försöker tända en cigarett med ett läppstift. Jag blir lite tagen kan man säga. På bokens baksida står det att ”Glasvingar” är en samling dikter om kärlek, om beroende och medberoende. Dessa tre inledande rader sammanfattar det så bra tycker jag. Jag samlar mig och plockar upp den igen för att läsa vidare. Dikterna som sedan följer kastar läsaren tillbaka till presens, till kaoset, precis där det medberoende jaget trivs som allra bäst:
”jag är
den djärva
ängeln
modern
barnet
den blyga
skökan
frågan
svaret
centrum
lugn i
stormens
vanvett
naket
hjärta
noga
påklätt”
Diktjaget i ”Glasvingar” bär på en sorg och i dikterna får vi följa ett sorgearbete skrivet på rim. Det är vackert och känns på riktigt. Dikterna är ögonblicksbilder från ett kärleks-virrvarr där jaget tappar sina konturer för att till slut bli helt konturlös likt fjärilssorten ”glasvingar”. En sådan fjäril pryder även diktbokens omslag. I dikterna tränger sig mörkret på:
”svart eld
vi barn
av sand
av ökenvindar
rullar runt
i sotsvart ljus
stormens hetta
svårt förblindar
men i munnen
skaver grus
våta ögons
feberglans
den döende
dervischens
dans
svarta bränder
svarta sår
dina händer
mina lår”
På bokens baksida står det att Nina Quist själv beskriver dikterna som ”vrakgods efter ett skeppsbrott” som sedan sammanfogats. Slutraderna i diktboken knyter ihop säcken så där fint som man vill att slutrader ska göra och utan att förstöra stämningen. Den här diktsamlingen är allt annat än *happy go lucky* även om ljuset också finns där. Har du läst och gråtit till Märta Tikkanens kärleksdikter kommer du nog tycka om (och gråta till) dessa också. ”Glasvingar” är Nina Quists litterära debut och jag kommer definitivt hålla ett öga på henne framöver. Och verkligen så himla kul att hon rimmar! Jag kommer inte ens ihåg senast jag läste nåt nyskrivet som gör det.
1 kommentar
[…] Igår rotade jag fram Nina Quists diktbok Glasvingar. Lika bra den här gången. Om inte ännu bättre. Släpper hon nytt snart eller? Hoppas! Om du vill läsa min recension av boken kan du läsa den på här. […]