Pratade med en kompis som är tvåbarnsmor och har ett ganska intensivt jobb. Hon sa att hon inte har tid att nöjesläsa, utan istället plöjer igenom facklitteratur. Lika bra att lära sig nåt om en ändå ska läsa, sa hon. Hela 2014 hade hennes lästema varit feministiska klassiker och i år närmade hon sig nutida feministiska texter. Bra tema, tyckte jag såklart, men fick samtidigt själv lust att nöjesläsa nåt som kanske inte ger mig några nya intellektuella insikter, men som underhåller mig på ett smart sätt. Jag vill frigöra mig själv från den återkommande känslan av att allt jag gör ska vara så himla nyttigt för mig på nåt sätt. Således köpte jag The Girl on the Train av Paula Hawkins. Ska börja läsa den ikväll. Återkommer.
Föregående inlägg
7 kommentarer
Jag bestämde som ett av mina nyårsmål att satsa helt på nöjesläsning (förutom plugget) i år just för att facklitteraturen oftast dödar min läslust. Detta och bokcirklande har fått igång min läsning igen så det är kul :)
Ledsen för sent svar. Alla kommentarer hade landat i skärpkorgen i min mail. Alltså just bokcirklande kan vara ett bra sätt att få igång nöjesläsningen. Man är liksom mindre ensam med sina tankar kring boken.
Många gånger tycker jag att facklitteratur fungerar bättre än skönlitteratur just när jag är stressad. Kanske för att den bringar ordning i tankarna, kanske för att jag känner att jag gör nytta. Misstänker att skönlitteratur kräver en viss sinnesstämning.
Bra analys! Skönlitteratur kanske kräver mer av en, medan man kan läsa facklitteratur med större distans?
Det är ju absurt att skilja på nytto- och nöjesläsning. Bra skriven facklitteratur är ju naturligtvis både nytto- och nöjesläsning! Det finns många facklitteraturförfattare, t ex journalister, som skriver betydligt bättre än de allra flesta skönlitterära författare.
Håller helt och hållet med!
Bra poäng!