Vegoinspiration i matmagasinet Vego

Jag har så många olästa Filter hemma. När jag har tid över kommer uppenbarligen tidningsläsning långt ner på listan. Jag har tyvärr även ett par olästa Bang. Kanske några Galago. Jättemånga Mama. Så i år ska jag inte prenumerera på några läs-tidningar, är min plan. Jag har sagt upp min prenumeration på Readly.

Däremot önskade jag mig och fick en prenumeration på Vego i födelsedagspresent. Jag ville gärna prenumerera på en vego-mattidning och få in lite nya recept i vardagsmatlagningen och eftersom jag bara kände till Vego och Vegourmet var det dem jag valde mellan. Här har jag skrivit om Vego, och här har jag skrivit om Vegourmet. Jag valde Vego av ungefär de anledningar som gjorde att jag valde Vegourmet förra året: Vegourmet är otroligt inspirerande med snygga bilder och frestande recept, men jag hinner inte laga dem.

Häromveckan fick jag hem mitt första nummer av Vego och det. var. så. inspirerande. De gick ut hårt med en vietnamesisk bánh xèo, som mamma och jag i kör sa att vi måste pröva att göra nästa gång vi ses. Där fanns svamppastor, löksoppor, vinkokta belugalinser och skalchips med ostdipp. Helt hungrig blev jag av att läsa och titta på bilderna. Svamppastan åkte direkt in i veckomenyn.

Jag tänkte på det vegetariska matprogrammet Vegorätt när jag läste Vego. Jag ska tillägga att jag inte har sett ett enda avsnitt. Jag läser inte tidningar. Jag ser inte på tablå-tv. Däremot har jag läst en hel del kritik och lite försvar (Jag läser ganska uppenbarligen mycket skräp på min mobiltelefon när jag inte läser tidningar eller ser tablå-tv). Jag tror att det är ganska svårt att pleasa alla när man gör ett vegomatprogram. Minsta gemensamma nämnare för veganer är ju att de inte äter kött. Man gör ju inte ett enda program där man lagar kött och tror att det ska göra alla köttätare nöjda. Så tänker jag när jag läser Vego också. Jag tror att det är svårt att göra precis varenda vegan nöjd med varenda recept och text i en tidning. Själv är jag ganska ointresserad av raw matlagning (även om jag blir akut supersugen av till exempel det här receptet) men det förekommer en hel del rawrecept i veganska forum och även i Vego. Och jag har aldrig prenumererat på några matkassar eftersom för många rätter gör mig helt osugen i deras veckomenyer. Så är det i Vegos veckomeny också.

Men ni vet: det finns så himla mycket Vego så det finns absolut tillräckligt för mig att känna mig glad och hungrig när jag kommer till sista sidan. Plus: Mattias Kristiansson som är chefredaktör på Vego gör desserter som verkar vara helt sjukt goda och han verkar också alldeles genomtrevlig. Om man och säg, Helena Alfvegren, gjorde ett matprogram skulle jag lätt kolla.